SNAFA:s symposium:

”Samverkan kring tillgänglig idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättningar i skolan”.

Genomfördes: Onsdagen den 8 maj 2019, GIH, Stockholm

GIH:s rektor, Per Nilsson, hälsade alla välkomna och öppnade dagens symposium. Han menade att precis den konstellation som samlats för detta symposium är det som behövs för att lyfta fram området ännu mer.

Protokoll för dagen

      Mötesform: Fysiskt möte, kl.09.00-13.00 inkl. lunch, onsdagen den 8 maj 2019, GIH, Stockholm

Närvarande:

SNAFA: Anna Bjerkefors, Arne Edvardsson, Lena Hammar, Bodil Klingvall, Lars Kristén, Mikael Londos, Peter Svensson, Kristina Ziegert.

Svenska Parasportförbundet: Elin Ström, Linda Torége.

Centrum för Idrottsforskning (CIF): Marie Broholmer, Christine Dartsch.

Skolforskningsinstitutet: Alva Appelgren, Karolina Fredriksson.

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM): Lena Hammar.

Skolverket: Sabina Vesterlund.

Riksidrottsförbundet: Henrik Persson.

GIH: Per Nilsson, Eva Fors, Carla Nooijen.

Öppning av mötet:

09.00 Välkomna, inledning SNAFA Anna Bjerkefors och Lars Kristén (15 min); Lärosal 1506.

– Rektorn på GIH, Per Nilsson, hälsade alla välkomna och öppnade dagens symposium. Han berättar om GIH:s tradition inom området anpassad fysisk aktivitet (AFA) och belyste detta som ett viktigt framtidsområde. Han menade att precis den konstellation som samlats för detta symposium är det som behövs för att lyfta fram området ännu mer. Bra att representanter från olika universitet, myndigheter och andra organisationer samverkar tillsammans.

– Lars Kristen (LK) (Koordinator för SNAFA) och Anna Bjerkefors (AB) (organisatoriskt ansvarig för Symposiet) tackade rektorn för hans ord och hälsade även de deltagarna välkomna. Varje organisation fick utrymme att snabbt presentera sig inför gruppen.

09.15 Sammanfattning av gruppdiskussioner från SNAFA symposium 17 oktober 2018, Lars Kristén och Anna Bjerkefors.

LK och AB gjorde en gemensam presentation där de återkopplade till höstens symposium och presenterade en sammanställning av vad som sades vid detta tillfälle (Följ länken här för att komma till powerpointpresentation som finns upplagd på SNAFAs hemsidan). LK lyfte att det finns en väldig styrka i att det kom fram så mycket information vid föregående symposium och att det var viktigt att SNAFA tog sig tid på att sammanfatta detta.

Sen gick AB vidare och presenterade ”Power point-slides” om den enkätundersökning som SNAFA genomför bland idrottslärarstudenter svenska universitet. I denna undersökning får idrottslärare berätta: vad de får för typ av kunskap på sina lärosäten och vad de mer efterfrågar inom kunskapsområdet AFA. AB berättar att SNAFA kommer rapportera mer av denna studie framöver. Ambitionen är att nå ut med kunskapen till allmänheten till exempel genom att publicera i en artikel i Centrum för idrottsforsknings tidning  https://www.idrottsforskning.se/.

Eva Fors, adjunkt från GIH, som arbetar med idrottslärarstudenter, gjorde ett inlägg. Hon menar att det många studenter efterfrågar ännu mer praktisk undervisning inom AFA. Till exempel ”hur gör jag med en rullstol på en friluftsdag”? Hon och hennes kolleger har försökt att lyfta frågan men upplever det svårt att få gehör och förändring. Fler praktiska moment efterfrågas.

09.30 Smågruppsdisskussioner. Diskussion och reflektion i mindre grupper om samverkan kring tillgänglig idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättningar i skolan (45 min).

Frågor:

• Fråga 1: Vad ska vi prioritera att samverka kring utifrån att skapa tillgängliga lärmiljöer i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättningar i skolan?

• Fråga 2: Hur ska vi samverka kring forskning och utbildning utifrån att skapa tillgängliga lärmiljöer i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättningar i skolan?
• Fråga 3: Hur kan vi i våra projekt knyta an till Agenda 2030 och Barnkonventionen.

Sammanställning av smågruppssekreterares anteckningar:

Fråga 1:

Vad ska vi prioritera att samverka kring utifrån att skapa tillgängliga lärmiljöer i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättningar i skolan?

Analysera nuläget

Det behövs en fördjupad analys om vilket innehåll som är lämpligt för skola och Idrottsrörelse. Ett gott exempel är Norges Idrottshögskola som bedriver både utbildningar för idrottslärare och idrottstränare och fungerar som ett kompetenscenter för skola och idrottsrörelse.

Jobba mer underifrån och lyssna på barnen

Generellt sätt jobbar vi för lite underifrån. Arbetet kommer ofta uppifrån. Vi lyssnar för lite på barnen. Projekt som har fokuserat på barnens perspektiv upplevs ha varit väldigt nyttiga. Att få in elevperspektivet.

Utveckla kompetens

Vi behöver arbeta för att utveckla kompetensen och kunskapen om anpassad fysisk aktivitet, funktionsnedsättning hos både idrottslärare och idrottstränare. Genom utbildning som är gemensam för både idrottslärare och idrottstränare skulle en ökad kompetens och kunskap kunna utvecklas.

Synliggöra frågor på högre nivå

Vi behöver arbeta för att få upp dessa frågor på en högre nivå t ex till Skolverket, Utbildningsdepartementet, Riksidrottsförbundet m fl. Olika myndigheter, lärosäten samt utbildningsdepartementet behöver vara delaktiga för att vi på allvar ska kunna förändra förutsättningarna så att alla elever får möjlighet att lyckas i ämnet idrott och hälsa.

Normalisera subgrupper

Alla människor tillhör någon typ av subgrupp. Att normalisera detta och göra det naturligt att jobba med subgrupperna kommer alla tjäna på. Det kan till exempel vara barn, elever som inte kan språket, barn, elever som har funktionsnedsättningar, barn, elever som är extra ambitiösa. Det finns många fördelar att belysa det ”normala”, att deltagare i grupper är olika.

Lyfta fram och skapa förebilder

Samverkan borde göras genom förebilder och goda exempel. Att göra idrottarna själva till förebilder. Vi behöver fokusera mer på hur vi skapar förebilder. Lära oss se tecken på förebilder. Skapa tjänster som gör att personer med funktionsnedsättning kan få vara förebilder. Enkla kommunikativa redskap som individer känner sig bekväma med att själva använda.

Pedagogiska arbetssätt

Pedagogiken bör vara rolig och enkel. Det finns många goda exempel som behöver spridas. Att dela kommunikationssätt med varandra, t.ex. kommunicera med skyltar och bilder från bildbanker för att skapa förståelse. Lära av och med varandra.

Integrera olika goda exempel från olika lärare.

Få en snabb enkel uppdatering

När man är lärare så kanske man inte har så många elever med funktionsnedsättning i sina klasser. Då kan det bli lite överraskande när eleverna kommer. Det skulle vara väldigt bra att på ett enkelt sätt få information om t.ex. ”Om det kommer en kille eller tjej med autism tänk på det här”. Ett system som det är enkelt att hitta i. ”Lektion.se” skulle kunna vara en ingång.

Nyhetsuppdateringar

Förslag på att ha ett Nyhetsbrev ” typ med en 5 min presentation från varje myndighet, organisation om vad som pågår. I denna samverkan kan vi förutom de organisationer vi samverkar med nu även inkluderat Skolinspektionen, Myndigheten för delaktighet, ansvariga för grundutbildningar där AFA ingår som ämne, SRF, DHR, FUB, RG aktiv rehabilitering, RBU. Nackdelen med ett Nyhetsbrev kan vara att få ihop information och vem som ska vara ansvarig för utskicket.

 

Fråga 2:

 Hur ska vi samverka kring forskning och utbildning utifrån att skapa tillgängliga lärmiljöer i idrott och hälsa för elever med funktionsnedsättningar i skolan?

Fortsätta skapa mötesplatser

SNAFA behöver fortsätta att initiera mötesplatser och samverkan mellan olika aktörer för att möjliggöra och synliggöra behovet av såväl praktiknära forskning som utbildningsinsatser på olika nivåer.

Sprida tillgängligt material

Det viktigaste är att sprida det material som finns. Forskningsmaterial – sammanfattningar måste i första hand spridas i vårt nätverk (se även punkt 1). Sprida rapporter!

Initiera granskningsprocesser av området Anpassad fysisk aktivitet (AFA)

Be att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskar hur det ser ut gällande kunskapsnivån om AFA (ex. brist på grundutbildningsnivå – hur ska detta förbättras?).  

Driva frågorna att öka kursutbudet

Vi behöver utveckla kurser om funktionsnedsättning i skolan och idrottsrörelsen. Skolverket och Riksidrottsförbundet behöver ”bestämma” att dessa kurser ska ingå i kursutbudet. Vi behöver arbete mot den politiska nivån genom att t ex bjuda in politiker till konferenser och seminarier samt tillskapa personliga relationer till personer som driver utbildningsfrågor politiskt.

”Vi och dom” perspektivet

SNAFA kommunikation kan upplevas ha ”dom-perspektivet” vi behöver ha mer ”vi-perspektivet” att vi själva i organisationen kommunicerar ifrån ”Vi-perspektivet”. Vilka förebilder har vi inom AFA som för fram betydelsen av fältet?

 

Fråga 3:

Hur kan vi i våra projekt knyta an till Agenda 2030 och Barnkonventionen?

Lyfta rättighetsperspektivet

Att använda Barnombudsmannen (Bos) prövning av Barnets Bästa som ett verktyg för att synliggöra vikten av ”våra” frågor. Vikten av att förstärka rättighetsperspektivet i Barnkonventionen med Funktionsrättskonventionen. Barn och elever med funktionsnedsättning är dubbla rättighetsbärare på grund av den utsatthet som det innebär att vara både barn och ha en funktionsnedsättning.

Matcha mål från Agenda 2030 och Barnkonventionen med SNAFAs mål

Genom att knyta an till några av FN s globala mål nummer 4 ”God utbildning för alla”.  Detta ska göras genom att bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsvariationer, samt tar hänsyn till jämställhedsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. Även mål nummer 3 ”Hälsa och välbefinnande” och nummer 10 ”Minskad ojämlikhet”. Gällande barnkonventionen är punkt 3 ”Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” och punkt 23 ”Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället” viktiga för det fortsatta arbetet.

Genom ett elevperspektiv

Genom att integrera ett elevperspektiv kan SNAFAs arbete väl stämma överens med Agenda 2030 och Barnkonventionen. Att bidra med förståelse för perspektivet.

Massmedia granskning

Det kommer nog att bli förändringar hur massmedia granskar detta område i och med lagförändringar. Viktigt att följa och ta hjälp av den utvecklingen.

Stående punkt

Att ha en stående punkt på dagordningar som integrerar AFA och elevperspektivet.

Sammanfatta Agenda 2030 och Barnkonventionen

Genom att uppdatera berörda parter om vad som står i Agenda 2030 och Barnkonventionen kan denna typ av diskussioner lyfta till nya nivåer. Detta kan till exempel göras genom att sprida informationen på hemsidor och i kurser som ges.

Nyheter från myndigheter och organisationer.

SNAFA, SPSM, Svenska Parasportförbundet, Skolverket, RF och Skolforskningsinstitutet; 1 presentation 5 minuter/5 bilder från varje myndighet/organisation (30 min).

Specialpedagogiska skolmyndigheten  (SPSM), Lena Hammar

• Det pågår en stor omorganisation Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) vilket gör att det inte är helt klarlagt hur de kommer att jobba med AFA-frågor.
• Det kommer dagligen nya rapporter om att:
  • Barn rör sig för lite
  • Skolstress den psykiska ohälsan ökar
    • För elever med funktionsnedsättning är ohälsan ännu större och mer oroande Skolans roll för hälsoläget hos barn och elever
• Vilket ansvar har:
  • Skolorna själva
  • Skolmyndigheterna
    • I nuläget sätter vi plåster på, hur vi kan göra det här på annat sätt?
    • Lyssna mer på barn och elever?
  • Barnkonventionen blir lag 2020.
    • Vad innebär det i detta sammanhanget?
    • Två konventioner ska skydda, också stärka barn med funktionsnedsättningars rättigheter.
    • Även ” funktionsrättskonventionen ” är viktig att beakta. Lena menar att vi skall koppla ihop dessa och göra barn dubbelt skyddade då dessa barn är mycket utsatta.

Parasport Sverige, Linda Torége och Elin Ström

• Projektet ”ParaMe” blir ett nytt sätt att hitta Parasport aktiviteter.
  • Kommer att finnas som app, web eller som annan mobillösning.
  • Man skall bli informerad och inspirerad.
  • Hjälpa till med inkluderingen som finns i Parasport förbundet idag.
  • Projekt 2019-2020 (”Jag vet” och ”Jag kan”)
    • ”Jag vet” stärka barn och ungas självkänsla genom att matchas med en mentor med liknande funktionsnedsättning.
    • ”Jag kan:” utveckla en tillgänglighetsvärdering för idrottsanläggningar, som kan användas av både anläggningsägare och idrottsutövare.
  • Hur skall vi samarbeta med RF och SISU? Kanske genom grundtränarutbildning? Försöker se dessa frågor i en helhet.
• Parasport Sveriges beslut om strategi och organisation FM 4-5 maj 2019
  • Beslutad Strategi
    • Parasport Sverige ska dela sin kompetens med idrottsrörelsen.
    • Parasport Sverige utvecklar verktyg för idrottsrörelsen (projekt).
  • Beslutad organisation
    • Parasport Sveriges Specialdistriktsförbund (SDF) utvecklar samverkan med andra SDF.
    • Parasport Sverige ska fortsätta samarbetet med RF/SISU och dess distrikt för fortsatt utveckling av Parasport i Sverige.

Skolverket, Sabina Vesterlund

• Anpassad fysisk aktivitet, vad sker just nu på Skolverket?
  • Kursplanerevideringen
    • Går igenom: Syfte, förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav.
    • Skolverket har gått ut med enkäter till lärare.
      • Kunskapskrav.
        • Hur man kan öppna upp så elever kan visa sina kunskaper på olika sätt.
    • Förslagen ligger på remiss just nu. Gun Nyberg, Håkan Larsson, Lena Svenberg är exempel på några forskare som arbetar med detta i nuläget.
  • Rörelseuppdraget
    • Förslag på författningsändringar i läroplanens första delar:
      • I del 1 Skolans uppdrag föreslås ett tillägg: Eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen. När fysisk aktivitet är en naturlig del av elevernas dag kan utbildningen bidra till att eleverna förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.  
      • I del 2 Rektors ansvar föreslås följande tillägg: Hälsofrämjande fysiska aktiviteter erbjuds under dagen och att elever ges möjligheter och uppmuntras att delta utifrån sina förutsättningar.
  • Hälsa för lärande – lärande för hälsa

Riksidrottsförbundet (RF), Henrik Persson

• Utvecklingsresor- tillsammans mot 2025
  • Fem prioriterade utvecklingsresor
    • Det är vanligt att se idrotten utifrån perspektivet ”en vit 11 årig idrottande pojke”. Inkluderande idrott öppnar upp för alla och tar fler spår.
    • Inkludering av grupper som idag inte ses som norm i samhället.
    • Alla ska känna sig välkomna till svensk idrott.
• 2017 – handlingsplan för idrott för personer med funktionedsättning
  • Inte RFs plan – Idrottsrörelsens plan
    • Varje idrott skall äga sin idrott fullt ut.
  • Förstärkning av idrottsrörelsens arbete med Parasport.
  • Specialidrottsförbunden ska ha all sin verksamhet hos sig – gemensamt ansvar.
  • Särskilt kompetenscenter.
  • Hur gör vi detta?
    • Tränarutbildningar och föreningsutbildningar.
    • Hjälper föreningar att diskutera normer och inkludering.
• Går även på ett större perspektiv och tittar över hur normkritiska RF är.
  • Det är ett momentum i frågorna. Börjar vi i de stora penseldragen så får vi stora möjligheter att rikta detta.

Skolforskningsinstitutet, Alva Appelgren, Karolina Fredriksson.

Skolforskningsinstitutets arbete inom idrott och hälsa

• Vad gör skolforskningsinstitutet?
  • De Bidrar med att:
    • Ge de verksamma inom skolväsendetgoda förutsättningar för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.
    • Ge goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande.
    • Yttersta syftet är att ge goda möjligheter till barnens lärande.
  • Hur?
    • 1.) Forskningssammanställningar– systematiska översikter.
    • 2.) Sätter ut riktade medel för praktiknära forskning.
    • 3.) Sprida och göra forskningsresultaten tillgängliga.
• Skolforskningsinstitutet startade 2015.
  • De har sedan dess gjort ett antal systemiska översikter och förmedlat medel.
    • En ”Systematisk översikt” är en sammanställning av den bästa tillgängliga kunskapen.
      • Gör en sökning i stora databaser. Tillgängliggör för att skapa en syntes.
• Ett exempel, systematisk översikt inom idrott och hälsa med fokus på olika svårigheter:
  • Hur kan undervisningen i idrott och hälsa utformas så att elever som möter svårigheter i det sociala samspelet, ges goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande?
• Samverkan
  • SPSM och Skolforskningsinstitutet.
  • Behov av denna systematiska översikt.
    • Dialog med verksamma.
    • Myndigheterna beskriver att det saknas tillräcklig kunskap för att ge rätt stöd.
      • Myndigheter: Skolinspektionen, SPSM, Riksförbundet Attention, Autism och Aspberger förbundet beskriver att det saknas tillräcklig kunskap och kompetens för att ge rätt slags stöd utifrån individens behov.
      • Hur arbetar man: är det rätt sätt? Siktar på att ta ringa in de viktiga studierna.
• Varför denna inriktning
  • Idrottslektioner kan upplevas som mycket stressande.
    • Utanförskap, otillräcklighet och frånvaro.
    • Stort behov hos lärare att veta mer om undervisning som passar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
    • Mörkertal av elever som möter svårigheter inom social kommunikation.
    • Vanliga missuppfattningar
      • Vad finns det för forskning?
      • Hoppas att SNAFA-nätverket kan bli en bra plattform att dela de här resultaten.

Centrum för idrottsforskning, Marie Broholmer, Christine Dartsch.

• 14 miljoner Kroner till projektbidrag under 2019.
• Satsar på 6 nya post doc tjänster 2019
  • Specifikt inom Parasport så har CIF beviljat medel till doktorandprojektet: ”Sport-related injuries in Parasport”av Kristina Fagher och Jan Lexell.
• CIF får inte in så mycket ansökningar för projekt inom AFA-området
  • Vill att SNAFA funderar på varför det är så?
  • De stöder även olika nätverk
    • SNAFA, Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet.
    • SIPF, Svensk idrottspsykologisk förening.
    • SVIF, Svenska Idrottshistoriska Föreningen.
    • SVEBI, Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning.
    •  NORM, Nätverket för Objektiv RörelseMätning.
    •  SFAIM, Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin.
    • Svenska Läkaresällskapet i samverkan med idrottsrörelsen.
    • Svensk förening för tester inom idrott och hälsa.
  • CIF har i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av jämlikheten inom idrotten?
    • Jämställdhetsrapport till regeringen, maj 2018:
      • Resultat: Viktigt att vara medvetet normkritisk och ha ett förhållningsätt som identifierar problem.
  • Idrotten och (o)jämlikheten, i medlemmarnas eller samhällets intresse?
    • • Kapitel 5: Jämlik idrott och funktionsnedsättningar
    • Ny webbsida! Idrottsstatistik.se  Lanserades 2018
    • Idrottsforskning.se . Centrum för idrottsforskning finns även på sociala medier.

GIH, Anna Bjerkefors och Carla Nooijen

• Rektorn på GIH har engagerat sig i AFA frågorna och diskuterat
  • Hur skall vi få in mer AFA på GIH?
  • En översiktsbild av fältet har tagits hur AFA inkluderas på GIH. Det blev tydligt hur AFA integreras på många olika plan.
• AB och Carla Noijen har publicerat vetenskapliga artiklar på området.
  • Svårt för barn att uppskatta hur aktiva de har varit. Det finns ett behov av att mäta rörelser för dem som åker rullstol.
    • De sensorer som användes i studien var ganska stora. Dessa sensorer kan visa hur fysiskt aktiva personer är i rullstol.
    • De validerade detta arbetssättet. Sen gjorde de en studie och undersökte olika grupper som fick ha på sig detta system i sju dagar.

SNAFA, Lars Kristén, Anna Bjerkefors, Arne Edvardsson

• SNAFAs hemsida vad har hänt
  • SNAFAs hemsida har lyfts ifrån Högskolan i Halmstads hemsida och lagts på en den egna domänen: www.snafa.se
  • Informationen har paketerats om för att vara extra tilltagande för idrottslärare och pedagoger, terapeuter, forskare m fl som arbetar och forskar om AFA för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar..
• SNAFAs vision
  • SNAFAs strategier 2019-2022
• SNAFAs organisation
  • Forsknings och utbildningsgrupp, Arbetsgrupp och koordinator

Ansökan samverkansprojekt Utmaningsdriven innovation/Vinnova inom forskning och utbildning (45 min).

Utmaningsdriven innovation (UDI), Lars Kristén

• Ett fokus i ansökan är en god hälsa för alla, minskad ojämnhet och social utsatthet.
• Vi utgår från de globala hållbarhetsmålen i agenda 2030
• Utlysning Maj 2019-stänger i augusti.

Ansökningsprocessen sker i tre steg

1. Etablera en samverkansgrupp, max 500 000 kr.
2. Utveckla och testa konceptet, max 10 miljoner kr.
3. Stora samhällsvinster-implementering, max 20 miljoner kr. (mer visionärt för nationell basis).

• Vi behöver en kontaktperson för varje organisation för ansökan.
  • 1-2 fysiska möten
  • 1-2 möten via Skype alt ZOOM.
  • Vara tillgängliga på e-post.

• Prel projektnamn: ”En hälsofrämjande skola för alla – Samverkan och innovation kring tillgänglig idrott och hälsa för elever med och utan funktionsnedsättningar i skolan”
  • Syftet med projektet är att genom samverkan med olika samhällsaktörer bidra till en utveckling och tillskapande av modell för ökad tillgänglighet och delaktighet i idrott- och hälsoundervisningen och hela skolvardagen.
  • Idé:  Ett projekt som inkluderar barnens egna röster. För att skapa en modell för en hälsofrämjande skola för alla. ”barnens röster är det innovativa”.
  • Viktigt att skriva fram detta med hjälp av den senaste forskningen. Det ska också finnas med i nästa steg.
  • Myndigheter och organisationer fyller på med synpunkter och lyfter fram viktiga områden som är viktiga att få med i ansökan.
    • Diskussion:
      • Hälsofrämjande skola och fritid. Då inkluderats Para- sporten och RF båda mer tydligt.
      • Det vore värdefullt att ha skolforskningsinstitutet sammanställning om forskningsläget som underlag. 
      • Hur kan man sprida information inom SNAFA? Ett nyhetsbrev som går ut inom gruppen. Det är väldigt intressanta hur man kan sprida kunskapen ännu mer och vara uppdaterad.
  • Initiera en konferens eller ett seminarium. Skall vi bjuda in andra myndigheter och organisationer? Hur bör man tänka för att bjuda in varandra?
  • En REACTA är en bra organisation https://www.reacta.se/. De riktar sig just till specialpedagogiska insatser. Starka på sociala medier. Korta utbildningar samlar till olika symposium. Försöker sprida sig över Sverige. En organisation som är värd att titta på och om man kan samarbeta med.
  • Vore bra att få med ungdomsorganisationer i organisationen. Hur får vi in elevers röster?
  • Debattartikel, det här står vi för. Det här kan vara effekterna om vi inte tar det på allvar.
  • Viktigt att vara väldigt tydliga och spetsiga i ansökan med vad är det vi avser.

11.45 Hur går vi vidare/uppföljningsmöte (15 min).

• Uppföljningsmöte
  • Förslag på: 2020 Pree-games i Östersund. Kommer mobilisera stor kraft. Februari 2020. Intressant då man möter många aktiva ledare från hela Sverige.
  • Worldgames kommer vara 2021.
  • Intressant tanke att man möts i ett annat sammanhang. Träffa många människor med ”annan” eller snarlik kunskap. Kan vara intressant.
  • SVEBI-konferensen i november 2019 på GIH. 2020 i Malmö.
  • Lev mässan. Svenska mässan Göteborg.
  • Planerad ”Väststämma” för idrottslärare i Halmstad 2o21.
  • SNAFA:s F-och U-grupp diskuterar vidare på ett möte under em på GIH.

12.00 Lunch på restaurang Matoteket, GIH.