Malmö kommun har undersökt de krasst ekonomiska effekterna av daglig motion för alla kommunens skolbarn. Det pekade på vinster i mångmiljonnivån. Och mer idrott i skolan ger bättre betyg. Det skriver en rad debattörer gemensamt.

Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål (pdf, 221.7 kB)

2008 (Malmö Högskola)

Många elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga att söka till nationella gymnasieprogram. I Sverige omfattar det så kallade Individuellt val- (IV)-programmet ungefär 27000 elever och det är det näst största gymnasieprogrammet efter det samhällsvetenskapliga programmet. Kravet för att vara behörig att söka ett nationellt gymnasieprogram är att ha uppnått lägst betyget G i ämnena svenska/svenska 2, engelska och matematik, dvs. minst 30 poäng sammanlagt i dessa tre ämnen. Syftet med denna artikel är att diskutera elevers skolresultat relaterade till elevers fysiska aktivitet i och utanför skolan. I artikeln presenteras UUG-studiens resultat avseende IV-elevers fysiska aktivitet och några av deras upplevelser under grundskolans år 9.

”Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas” (pdf, 227.7 kB)

Av Ericsson, Grahn och Skärbäck (2009). Finns tillgänglig på MAH, MUGI

Idrott och hälsa i den svenska skolan (pdf, 12.8 kB) 

På Skolverket kan man inte påminna sig att någon anmälan om bristande idrottsundervisning inkommit och man hävdar, enligt Sydsvenska Dagbladet 2001-08-29 och Dagens Nyheter 2001-09-20, att antalet undervisningstimmar inte ändrats sedan 1969. Svenska Gymnastikläraresällskapet SGS har under hela 90-talet med stor kraft påtalat och protesterat mot nedskärningarna av skolans idrottsämne, såväl till Skolverket som till Skolministern samt via massmedia. Undervisningstiden minskades när Läroplanen Lpo9 infördes och den är fortfarande mindre än tidigare både enligt styrdokumenten och i praktiken. Detta kan få allvarliga konsekvenser för elevernas motoriska, fysiska och sociala
utveckling.