SAMMANFATTNING

När FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning kritiserade Sverige för att inte uppfylla sina åtaganden enligt konventionen, var det inte en överraskning för oss som arbetar nära målgruppen. Kritiken träffade rätt.

Det handlar inte längre om att vi kan agera – det handlar om att vi måste.

Barn och unga med funktionsnedsättning får i dag inte likvärdiga möjligheter till fysisk aktivitet, idrott och fritid. Samtidigt vet vi att just dessa faktorer är avgörande friskfaktorer för psykisk hälsa, social delaktighet och ett liv i rörelse.

Sedan 1990-talet har riktade insatser minskat, skolans undervisning i idrott och hälsa har tappat fokus på inkludering, och kunskapsutvecklingen om anpassad fysisk aktivitet (AFA) går alltför långsamt – detta trots att forskningen tydligt visar vilken skillnad fysisk aktivitet gör.

SNAFA – Svenskt nätverk för anpassad fysisk aktivitet – samlar lärosäten, myndigheter och organisationer för att vända den här utvecklingen. Vid vårt senaste seminarium konstaterade vi att Sverige behöver:

• Ökad samordning mellan myndigheter, skola, fritidsverksamhet och idrottsrörelse
• Ett kunskapslyft inom professionsutbildningar
• Långsiktig satsning på utbildning och forskning inom AFA

Skolverket, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), och Folkhälsomyndigheten har tillsammans med lärosäten som Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH), Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Uppsala univerisitet, Lunds universitet, Malmö universitet, Högskolan i Gävle, och Högskolan i Halmstad, samt organisationer som Parasport Sverige och Svenska Idrottslärarföreningen – en unik möjlighet att bidra till att vända utvecklingen. För det finns lösningar, så som:

• Utveckling av nationella riktlinjer för hur fysisk aktivitet ska inkluderas i utbildning och vård
• Tillsätt en statlig arbetsgrupp och säkerställ långsiktig finansiering av en samlande kunskapsorganisation
• Säkerställ att AFA får en given plats i utbildningen av lärare, tränare, fysioterapeuter, hälso- och sjukvårdspersonal samt andra nyckelpersoner

Sverige har redan den kunskap som krävs. Nu behövs samordning, ansvar och politisk vilja.

FÖRDJUPNING

Försämringar i delaktighet och inkludering för barn och ungdomar med funktionsnedsättning i fysisk aktivitet och idrott

Barn och ungdomar med funktionsnedsättning har idag inte lika stora möjligheter att utöva idrott och fritidsaktiviteter som övriga i samhället. Samtidigt konstateras att fritid och rekreation ofta har en större betydelse för personer med funktionsnedsättning än för andra, särskilt när det gäller att främja hälsa och social inkludering.

Anpassad fysisk aktivitet (AFA) har blivit en universalterm som omfattar skolundervisning i idrott och hälsa, fritidsaktiviteter, parasport samt insatser inom habilitering och rehabilitering för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. AFA handlar om att synliggöra och inkludera grupper som annars riskerar att exkluderas från exempelvis idrott och fysisk aktivitet. Målet är att alla, oavsett funktionsförmåga, ska ges möjlighet till en aktiv och hälsosam livsstil.  AFA är dessutom nära kopplat till de rättigheter som barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Särskilt artiklarna i de två konventionerna som rör utbildning, utveckling, hälsa samt rekreation, fritidsverksamhet och idrott ligger i linje med AFA:s vision och verksamhet.

Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet (SNAFA) bildades 1997 vid Högskolan i Halmstad och har idag ca 380 medlemmar från en rad olika yrkeskategorier som arbetar med eller forskar kring barn och ungdom med funktionsnedsättning. Nätverket representeras av flera lärosäten (Högskolan i Halmstad, Malmö universitet, Linné universitetet, Gymnastik-och Idrottshögskolan, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet), myndigheter (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, och Skolverket) och organisationer (Parasport Sverige och Svenska Idrottslärarföreningen).  

När SNAFA bildades 1997 hade fysisk aktivitet och idrott för barn och unga med funktionsnedsättning en tydlig och stark position i samhället. I skolan fanns riktade medel för att främja delaktighet och inkludering i undervisningen, och i skolämnet Idrott och Hälsa fanns en ansvarig person på dåvarande Skolöverstyrelsen med särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Inom idrottsrörelsen hade dåvarande Svenska Handikappidrottsförbundet en stark ställning och Sveriges position inom Parasport internationellt var framträdande. Även Funktionshinderpolitiken var synlig i samhällsdebatten och gjorde skillnad.

Tyvärr konstaterar flera tunga instanser, som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Institutet för mänskliga rättigheter och Socialstyrelsen, att genomförandet av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar har försämrats. SNAFA har genom åren uppmärksammat en succesiv nedtoning av betydelsen av fysisk aktivitet och idrott för barn och unga med funktionsnedsättning inom skolväsendet. Parallellt har Sveriges framgångar vid de Paralympiska spelen minskat. Detta kan tolkas som ett tecken på att samhället succesivt har dragit sig tillbaka från sitt ansvar, samtidigt som det individuella perspektivet fått en mer framträdande ställning.

Kunskapsutvecklingen inom AFA inom utbildningssektorn går långsamt, vilket indikerar att det finns ett tydligt behov av en samlande kunskapsorganisation som kan bidra till ökad medvetenheten och föra upp frågan om AFA högre upp på den utbildningspolitiska agendan. Staten skulle kunna medverka till denna utveckling, genom att avsätta riktade medel och utse en särskild arbetsgrupp med uppdrag att driva frågorna framåt. I ett internationellt perspektiv finns goda exempel där AFA-området har en tydlig plats inom utbildningsdepartement och idrottspolitiska utskott, vilket visar på vikten av politiskt och institutionellt stöd.

SNAFA arrangerade den 14 och 15 november ett seminarium vid Högskolan i Halmstad om ”Samhällstrender i synen på delaktighet och inkludering i skola och idrottsrörelse”. Syftet med seminariet var att öka kunskapen om möjligheter och hinder som finns för att bedriva forskning och utbildning om AFA för barn och ungdomar med funktionsnedsättning både inom skola och idrottsrörelsen. Seminariet fokuserade på att belysa HUR myndigheter, lärosäten och organisationer kan främja förutsättningar för delaktighet och undanröja exkluderande hinder. Under seminariet lyftes bl. a. följande punkter:

• Konsekvenserna av brist på samordning i samhället leder till skenande kostnader, ökad ohälsa och ett växande utanförskap. Vi har kunskap, men hur kan ”vi” tillsammans arbeta och agera för att undanröja de hinder som finns och främja förutsättningar för fysisk och psykisk hälsa, social delaktighet och ett liv i rörelse?   

• Fysisk aktivitet och rörelse/motorik behöver lyftas fram tydligare inom skola, hälso-och sjukvården. Samtidigt behövs ökad kunskap om tillgänglighet och delaktighet så att individer med funktionsnedsättning ges bättre och mer likvärdiga förutsättningar. Därför behövs dessa perspektiv även inkluderas i professionsutbildningar såsom tex lärarutbildningen, idrottsutbildningar samt hälso-och sjukvårdsutbildningar.

• Vi lever i en utmanande tid där mental ohälsa, stillasittande och livsstilssjukdomar ökar i många grupper.

• Satsningar ska vara genomtänkta och långsiktiga med helhetstänk och fokus på faktiskt innehåll och inte bara en tilltalande fasad eller dagslända. Rätt kompetens och stöd utformat tillsammans med mottagaren själv och anhöriga samt intresseorganisationer.

Vi föreslår följande åtgärder:

Forskning och utbildning inom AFA behöver bli ett tydligare inslag i utbildningar på olika lärosäten samt inom myndigheter och organisationer som syftar till arbete med människors hälsa och välbefinnande. Då behövs det utbildningspolitiska initiativ som omsätts i kunskapsutveckling av styr-och måldokument samt riktlinjer för utbildningars utformning. Därigenom ökar möjligheter för studenter, lärare och forskare att tillägna sig kunskaper om och utveckla metoder och strategier för ett hållbart samhälle för alla. Samarbetet mellan lärosäten, skola och idrottsrörelse behöver vidareutvecklas för att främja en gemensam kunskapsutveckling kring metoder och arbetssätt som stödjer AFA för barn och unga med funktionsnedsättning.

SNAFA kommer att fortsätta att driva dessa frågor och bjuda in viktiga aktörer för att påverka utvecklingen i en mer positiv riktning. En uppmaning som SNAFA riktar till alla aktörer inom respektive områden är att lyfta vad just du och din organisation kan göra för att verka i denna riktning.

Välkommen att ta del av forskning och utbildning inom SNAFA genom att besöka vår hemsida: www.snafa.se (webbsidan kommer längre fram att dirigeras om till GIH:s hemsida).

Efter 28 års verksamhet vid Högskolan i Halmstad överlämnas nu SNAFA:s koordination till Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Nu stundar en spännande framtid i ny regi med koordinator Anna Bjerkefors.

Med vänliga hälsningar,

SNAFA genom Fil Dr. Lars Kristén (avgående koordinator för SNAFA).